Inlägget gjort

När myror bar bort mitt badkar.

”Du har myror i kroppen!” sa inte min mamma till mig när jag var liten. Hon sa bara ”Lugna ner dig”, eller ”kan du aldrig vara stilla?”  Det var fröken i skolan som lärde mig det där med myrorna. Jag tog in orden i mig. Sedan dess är jag god vän med myrorna. Jag hälsar på dem varje vår. Ibland kommer jag för tidigt. Myrstacken är isig och hålig. Här kommer myrorna att ha jobb när de vaknar. Jag grälar på dem som varit inne under vintersömnen

På våren kommer myrorna fram, yrvakna. De rusar som vanligt fram och tillbaka och jag förstår att myror är både virriga och ivriga. Precis som jag. Jag försökte hjälpa dem med hålet. Jag lyfte upp en stor mossbit och täppte till. Genast var det en mängd med myror där. Vad gjorde de? Inte började de jobba med mossbiten, inte. De kröp in under den och plötsligt var den borta. Sådana ena. De ville förstås bara ha ett barr i taget. Förstod de inte att det var mycket effektivare att ta en stor bit på en gång?

När jag kom hem var jag ganska smutsig. 

”Var har du varit?” undrade mamma. ”Vid myrstacken”, sa jag. 

Mamma bara suckade och tappade upp vatten i badkaret. Jag gillade att bada. Att jag inte tänkt på det tidigare. Jag borde alltid smutsa ner mig ordenligt. Mina kläder hade jag lagt under badkaret för att mamma inte skulle se. 

Jag låg länge i badkaret. Det är så skönt att ligga ner i vattnet och blåsa såpbubblor. Eller låta vattnet skölja över öronen. Man ser ingenting och hör ingenting. Ingen kan säga åt en att låt bli. Vad det nu är man ska låta bli. Inte heller kan någon säga att man måste göra något tråkigt. Som att diska eller sopa. I vattnet är jag fri, jag släpper ut mina drömmar precis som håret gungar på vågorna. 

Hela badkaret gungade. Jag låg och njöt. Det var som i hängmattan på landet. Jag blundade och tänkte på molnen ovanför. Ingen skulle störa mig. Jag såg bara mina egna ögonlock. Där dök det upp djur av olika slag. En drake och en enhörning. I öronen spelade en härlig melodi. Jag började vissla den och förde annat oväsen i min glädje.

Plötsligt var det någon som tog mig i ena handleden. 

”Låt mig vara, mamma!” sa jag. ”Det är så skönt att bada!” 

Någon drog mig hårt så att jag måste upp med huvudet ur vattnet. Det var inte mamma. En främmande människa stod bredvid mitt badkar.

”Vad gör du i mitt badrum?” undrade jag och blev riktigt stött. Att störa mig så där i mitt sköna bad!

”I ditt badrum?” sa människan. ”Du är ute på gatan!”

Jag såg mig om. Jag var naken i badkaret. Några människor stod runt mig och tittade. Som tur var fanns inga av mina klasskamrater där. Ingen från skolan heller, hoppas jag.

”Myror”, sa en människa som böjt sig ner. ”Du har fullt med myror under badkaret!”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *